Kapitel 26
Efter att ha varit totalt ofokuserad under flera dagar kände sig Anna taggad när hon gick till jobbet. När hon lyssnade på Sofies historia fick hon en känsla av att själva scenariot var viktigt för utredningen. Inte Sofie i sig självt dock. Hon var bara ett offer för olyckliga omständigheter, the story of her life.
Till helgen skulle spaningen kring Stureplansträsket ta sin början, och i väntan på det gick allt på sparlåga. Även B.S verkade ha taggat ned, och han var nästintill mänsklig. Inte så att han var trevlig för det var förmodligen omöjligt. Men han var iaf inte odräglig, nästan lite laid back. Antingen hade han gett upp eller så hade han skaffat sig ett fruntimmer. Något var det iaf som påverkat honom till det bättre.
Anna roade sig med att göra jämförelser mellan offren. Det senaste hade fått beteckningen ÖH, efter mordplatsen Östermalmshallen. Lite ringaktande kan tyckas, men det var klart praktiskt.
McD var 24 år och ÖH 27, födda och uppvuxna på Östermalm. Fäder i finanskretsarna, båda killarna var enda barnet. McD pluggade på Handels och ÖH hade så gjort. Därefter hade han arbetat som finansmäklare. Bägge herrarna var ledande tuppar i sin bekantskapskrets, hade stadiga flickvänner men ändå oerhört aktiva som Don Juan.
Enda skillnaden var egentligen att McD inte hade gjort lumpet, vilket ÖH hade gjort vid KA. I princip var deras liv identiska. De hade t o m bott i samma kvarter. Att de frekventerat samma uteställen var väl inte direkt förvånande.
Så var i denna soppa fanns den gemensamma nämnaren? Anna var beredd på att satsa på att det var deras notoriska kvinnojagande som innehöll lösningen. En försmådd kvinna möjligen? Eller en bedragen pojkvän? Kruxet var bara att försöka få fram deras erövringar. Att hoppas på att de fört dagbok var inte till att tänka på. Möjligen någon form av skrytindex fanns att tillgå, men var? Deras hårddiskar var konfiskerade och genomgångna. Noll.
Just nu kändes det som om enda möjligheten var Stureplan, och förhoppningarna på helgen var stora. B.S hade satsat så hårt på det att han lyckats utverka höga representationskonton åt alla spanarna. Tanken var att öppna dörrar och munnar med hjälp av alkohol. Inte direkt etiskt, men i detta läge var alla medel tillåtna. Det gällde att få resultat. Att hitta en mördare.
Till helgen skulle spaningen kring Stureplansträsket ta sin början, och i väntan på det gick allt på sparlåga. Även B.S verkade ha taggat ned, och han var nästintill mänsklig. Inte så att han var trevlig för det var förmodligen omöjligt. Men han var iaf inte odräglig, nästan lite laid back. Antingen hade han gett upp eller så hade han skaffat sig ett fruntimmer. Något var det iaf som påverkat honom till det bättre.
Anna roade sig med att göra jämförelser mellan offren. Det senaste hade fått beteckningen ÖH, efter mordplatsen Östermalmshallen. Lite ringaktande kan tyckas, men det var klart praktiskt.
McD var 24 år och ÖH 27, födda och uppvuxna på Östermalm. Fäder i finanskretsarna, båda killarna var enda barnet. McD pluggade på Handels och ÖH hade så gjort. Därefter hade han arbetat som finansmäklare. Bägge herrarna var ledande tuppar i sin bekantskapskrets, hade stadiga flickvänner men ändå oerhört aktiva som Don Juan.
Enda skillnaden var egentligen att McD inte hade gjort lumpet, vilket ÖH hade gjort vid KA. I princip var deras liv identiska. De hade t o m bott i samma kvarter. Att de frekventerat samma uteställen var väl inte direkt förvånande.
Så var i denna soppa fanns den gemensamma nämnaren? Anna var beredd på att satsa på att det var deras notoriska kvinnojagande som innehöll lösningen. En försmådd kvinna möjligen? Eller en bedragen pojkvän? Kruxet var bara att försöka få fram deras erövringar. Att hoppas på att de fört dagbok var inte till att tänka på. Möjligen någon form av skrytindex fanns att tillgå, men var? Deras hårddiskar var konfiskerade och genomgångna. Noll.
Just nu kändes det som om enda möjligheten var Stureplan, och förhoppningarna på helgen var stora. B.S hade satsat så hårt på det att han lyckats utverka höga representationskonton åt alla spanarna. Tanken var att öppna dörrar och munnar med hjälp av alkohol. Inte direkt etiskt, men i detta läge var alla medel tillåtna. Det gällde att få resultat. Att hitta en mördare.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home