tisdag, oktober 18, 2005

Kapitel 9

Utredningen gick långsamt framåt. Inte så att det dök upp nya vittnen eller avslöjande fakta, men gruppen kunde i alla fall beta av de olika hållpunkterna. Varenda taxibolag och frifräsare i Stockholmsregionen var kontaktad. Ingen hade sett vare sig blondinen, brunetten eller McD killen.

Både blondinen och brunettens mobiler och hemtelefoner var kollade, men inte heller där fick gruppen något napp. Damernas ekonomi var också genomgången, men gav inte heller något spektakulärt. Blondinens ekonomi var väl inte den bästa, men det var heller ingen direkt ko på isen. Brunetten var vid stadd kassa, men inte heller det något förvånande med tanke på hennes familjebakgrund.

Brottsregistret dammsugat och klart. Ingen av de tre huvudpersonerna i dramat fanns med i registret. Blondinen hade blivit upplockad för fylleri en gång och fått nyktra till i en cell, brunetten hade en fortkörning bakom sig och McD mannen fanns med för förargeseväckande beteende. Han och hans kamrater hade använt Dramaten trappan till att solbada nakna, vilket svenskt polisväsen hade haft lite åsikter om. De hade kommit undan med en reprimand, då deras officiella förklaring var att det var en s k installation.

Sjukhusen hade däremot en del matnyttig information att bistå med. Brunetten hade varit inne på Danderyds akuten några gånger, blåslagen och allmänt tilltuffsad. Enligt egen utsago hade hon blivit överfallen av en okänd man, inte bara en utan hela 5 gånger. Det verkade inte helt trovärdigt. I övrigt var det sedvanlig historia med blindtarmen, några småblessyrer och en del veneriska sjukdomar.

Blondinen däremot hade ett något digrare register. Redan som liten fanns hon med, utsatt för misstänka övergrepp och misshandel. Historien hade fortsatt med förmodad med överdoser och självmordsförsök. Anna blev illa berörd när hon läste. Inom henne växte en bild fram av en liten tanig tjej, utsatt i den onda vuxenvärld hoh omgavs av. Men hon hade uppenbarligen lyckats ta sig på fötter, med eller utan hjälp. Visserligen var hon lite lätt sliten och förmodligen inte direkt en renlevnadsmänniska, men garanterat ingen självmordskandidat längre. I alla fall inte som Anna förmodade att sådana såg ut. Hennes erfarenhet var inte direkt stor på området, men hon hade ändå fått en känsla av styrka från blondinen.

B.S däremot fick än mer vatten på sin kvar. Klart att det måste vara blondinen, för ett barn med tragisk barndom växer per automatik upp till en brottsling. I alla fall i hans trångsynta värld! Anna blev något sugen på att göra en utredning på B.S. Vad fasiken var det för fel på den mannen? Var han totalt renons på känslor? Även han måste ha varit en liten gullig bebis en gång i tiden, men sedan hade det uppenbarligen gått snett.

Det värsta var att övriga i gruppen stod inte upp mot honom. Sade B.S att det var blondinen så var hela gruppen inne på samma linje. Bländade av brunettens frappanta yttre och fullsmetade med fördomar om tragisk barndom hade de alla sin åsikt klar. Egentligen gällde det nu bara att hitta bevis!

1 Comments:

Blogger Cornelia said...

Fortsätt, fortsätt

7:23 em  

Skicka en kommentar

<< Home